Berättelser för till- och frånskilda

Möt kvinnan som oförklarligt fortsätter att få barn efter barn med mannen som lämnat henne, maken som snickrar ihjäl ett äktenskap, lyxhustrun som ofrivilligt får vårdnad om barnen och mannen som misstänker sin döda hustru för otrohet. Ni får också veta mer om hur sorg kan klottras bort, om bonusfamiljens stenhårda vardag, om fördelar med att ha skilda föräldrar och hur äktenskaplig osämja hanterades år 1829.

Recensioner

"I Katarina Mazettis nya roman ”Snö kan brinna” möter vi en folkmusikgrupp som fyra unga vänner startar i en skraltig replokal. Handlingen är förlagd till röda Umeå och dess radikala studentkretsar under några år på 1970-talet. Det nybildade bandet får det poetiska namnet ”Snön brinner”.

Allt börjar med att Birgit, en poet i vardande, flyttar bort från sin inskränkta barndomsby i Västerbottens inre och flyr undan sina snusdoftande och skogsblommedoftande kavaljerer. I sin studentkorridor möter hon den iögonenfallande ”Vackergunilla” med ett förflutet inom det trygga borgerskapet. Det utmanar hon genom att i livsfarlig fart fräsa fram på Umeås gator på tung motorcykel med ett dragspel på ryggen.

Senare möter Birgit under en demonstration läraren Joakim och till slut även den virtouse saxofonisten Brecht, en utböling omgiven av en mystisk aura och som gör halsbrytande akrobatiska konststycken, livsfarliga tricks som slut ska lägga honom i en för tidig grav.

Härmed är den erotiska fyrkanten sluten och en osannolikt hoptrasslad kärlekshistoria, där alla oavbrutet är förälskade i fel person, tar sin början. Som något av en Feydeau-fars ackompanjerad av folkmusik och iklädd vadmalsdräkt. De fyra bildar ett kollektiv och flyttar till en villa på Ön, omströmmad av Umeälv. En vinternatt förlovar de fyra sig i ljuset av flammande norrsken, berusade av hjortronlikör och kosmisk kärlekslycka. Ingenting förefaller omöjligt, här finns en förtröstan och en glupande livsaptit som avspeglar sig i bokens titel: ”Snö kan brinna”.

Det är folkmusiken som är berättelsens nav, som en röd tråd genom boken finns noterna till bandets repertoar. Så småningom har ”Snön brinner” blivit så populärt att man ger sig ut på turné i en färgglad före detta fiskbil, vilket gör att både artister och instrument stinker sill. Men ingenting varar beständigt och det går ett mollstråk genom den tidigare så medryckande muntra berättelsen. Gunilla och Birgit bestämmer sig för att bryta upp ur kollektivet, det är dags att gå vidare och leva vuxenliv. Allt ställs på sin spets när Birgit upptäcker att hon är gravid och den om sitt faderskap ovetande Brecht förolyckas i Umeälvens strida strömmar.

Katarina Mazetti är en ytterst flyhänt och underhållande skribent, med ett fint väderkorn. Inte minst när det gäller det karakteristiska för en epok, det doftar av linssoppekok, en smula haschrök och sund svett. Hon skildrar med stor värme och esprit en underbart oskuldsfull tid fylld av trosviss idealitet.

För oss som varit med på den här tiden är Katarina Mazettis roman en njutningsfull vandring i minnenas kvarter, en tragikomisk nostalgitripp tillbaka till ett rosenkindat 70-tal. Man kan bara hoppas att unga av idag ska upptäcka denna epok, bli inspirerade och ta vid, så ”att nya röster ska sjunga” för att citera Mikael Wiehe."

Dalademokraten, Ulf Lundén

-----------

" I sin nya samling korta texter som alla handlar om när kärleken tar slut, rör sig Katarina Mazetti i gränslandet mellan kåseri och novell, humoristisk slagfärdighet och allvar.

Hon belyser den kapsejsade tvåsamheten ur många olika perspektiv, om än det kvinnliga dominerar. Men här finns också barnet som lever i rädsla för att föräldrarna ska gå skilda vägar, och barnet som glatt skryter med hur man som skilsmässobarn får dubbelt upp av allt.

Här finns den gamle mannen som tror att hans döda hustru har lämnat honom för en annan och mannen som blivit besatt av att bygga, om och till och ut och in, medan hustrun vill använda pengarna till resor. Mellan de båda ligger en iskall ocean at tystnad och oförmåga, eller ovilja, att förstå varandra.

Allt som oftast går passionen och kärleken vilse i vardagen. Och som nästan alltid, är det någon som går och någon som blir kvar – kvar med ensamheten och kampen mot bitterheten och själens fantomsmärtor.

Till samlingens bästa texter hör "Skiljas 1" och "Skiljas 2"; en tudelad berättelse om en kvinna som egentligen aldrig ville gifta sig och som i äktenskapet inte behandlades särskilt väl av sin man. Ändå är saknaden efter honom stor.

Här ingår också flera korta dikter, kallade "Klagosånger för till- och frånskilda", som jag tycker mycket om; de är både poetiska och friskt bitiga.

Överhuvudtaget är Mazetti väldigt bra på att gestalta det som tillsammans med döden anses vara det mest traumatiska som kan drabba en människa: separation. Hon skriver lättsamt om det tunga, lakoniskt, ofta drastiskt. I "Man har dem" gestaltar hon tillvarons vemodiga grundackord, och det gäller såväl kärleken till en partner som till ett barn.

"Man har dem. Och så har man dem inte längre. Svartast är det i det fönster där det en gång lyste."

Anna Rudberg-W

Skönlitterära vuxen böcker

Kusinerna Karlss0n och Kattrackan

Serien har nu också gjort succe i Frankrike ("Les cousins Karlsson" ) och i Tyskland ("Die Karlsson-Kinder")

Ungdomsböcker

Barnböcker

Kåserier

Ljudböcker

De flesta böcker för både barn och vuxna finns som ljudböcker, många också som e-böcker

Jul på näsbrännan