Jag sitter här, alldeles själv, och tänker på livet. Det är konstigt att vara ensam. Ibland känns det bra, som att jag har all tid i världen för mig själv. Jag kan göra vad jag vill, när jag vill. Jag är fri!
Men ibland känns det också tomt. Jag saknar någon att prata med, någon att dela mina tankar med. Någon att skratta med, någon att gråta med. Det är svårt att vara stark hela tiden.
Kanske är det så livet är. Kanske är det en del av att växa upp. Att lära sig att vara ensam, men också att hitta glädje i sin egen sällskap. Att upptäcka att frihet inte alltid betyder att man är ensam.
Att vara ensam är inte alltid lätt; Det kan vara svårt att vara stark hela tiden. Men att vara ensam kan också vara en möjlighet att upptäcka sig själv, att lära sig att vara oberoende och att hitta sin egen styrka.
Frihet är inte alltid lätt heller. Det kan vara skrämmande att vara fri. Men att vara fri är också en möjlighet att göra det du vill, att leva ditt liv på dina egna villkor. Att välja din egen väg.
Kanske är det så att ensamhet och frihet går hand i hand. Kanske är det så att ensamhet är ett pris vi betalar för frihet. Men det är ett pris som kan vara värt att betala. För i frihet finns det också möjlighet till kärlek, glädje och tillfredsställelse. Och det är det som gör livet värt att leva.
Taggar: #Dikt
@ 2020 Katarina Mazetti. All Rights Reserved.
© Webdesign by Thornton Artwork AB.