Dikt om ADHD: Att förstå och acceptera sig själv

Jag ska berätta en historia om ADHD. Det är som en storm inuti huvudet‚ som aldrig slutar blåsa. Det är som att vara på en gungbräda‚ som aldrig slutar gunga. Ibland är det roligt‚ ibland är det jobbigt.

Jag kan inte sitta still. Jag kan inte koncentrera mig. Jag glömmer saker hela tiden. Jag är alltid sen. Jag är impulsiv. Jag är känslig. Jag är annorlunda.

Jag kämpar varje dag. Jag kämpar för att fokusera. Jag kämpar för att komma ihåg. Jag kämpar för att kontrollera mina känslor. Jag kämpar för att vara som alla andra.

Men jag är inte som alla andra. Och det är okej. Jag är unik. Jag är speciell.

Jag kan vara kreativ. Jag kan vara energisk. Jag kan vara rolig. Jag kan vara kärleksfull. Jag kan vara stark.

Jag är en person med ADHD. Och jag är stolt över det.

Här är några rader ur dikten⁚

• En storm i huvudet‚ som aldrig slutar blåsa.
• En gungbräda‚ som aldrig slutar gunga.
• Kämpar varje dag‚ kämpar för att fokusera‚ kämpar för att komma ihåg.
• Unik‚ speciell‚ kreativ‚ energisk‚ rolig‚ kärleksfull‚ stark.

Jag hoppas att den här dikten hjälper dig att förstå vad ADHD är. Det är inte en sjukdom‚ det är en del av mig. Det är en del av vem jag är.

Taggar: #Dikt

Liknande:

• En dikt om det hemska: Poetisk skräck och mörker
• Enkel och vacker dikt på svenska: Lätt att förstå och njuta av
• Ensamhetens Melodi: En Gammal Diktsamling
• Dikter om barn med speciella behov: Att fira olikheter och inkludering
• Medeltidens litteratur: En mindmap för att utforska