Här kommer tjocka släkten

Dikt om moln: En betraktelse av himlens skönhet och mysterier

Tänk dig en blå duk, så stor som hela himlen. Den är så stor att du inte kan se kanterna. På den här duken, ritar solen vita streck och prickar. De är molnen. De är som små bomullsbollar som flyter runt i himlen. Ibland ser de ut som fluffiga får, ibland som stora berg, och ibland som långa band.

Solen värmer duken och får den att glittra. Molnen rör sig med vinden, och ibland försvinner de helt och hållet. Men ibland kommer de tillbaka, ännu vackrare än innan. De är som sagor i himlen, som ständigt förändras och berättar nya historier.

Molnen är som drömmar, de är fria och vackra. De kan vara lugna och stilla, eller stormiga och vilda. Men oavsett hur de är, är de alltid vackra och fascinerande. De är en del av himlen, och de gör världen till en mer magisk plats.

En poetisk resa

Att titta på molnen är som att ta en resa. En resa genom himlen, med vinden som guide. Du ser hur de förändras, hur de tar nya former, hur de dansar med solen. Det är en resa som är både lugn och spännande, och som alltid är annorlunda.

Molnen är en symbol för frihet och fantasi. De påminner oss om att världen är full av underverk och mysterier. De inspirerar oss att drömma och att vara kreativa. De är en del av vår natur, och de är en viktig del av vår värld.

Taggar: #Dikt

Liknande:

@ 2020 Katarina Mazetti. All Rights Reserved.

© Webdesign by Thornton Artwork AB.