Min morfar, han var en bra man․ Jag saknar honom mycket․ Han var alltid där för mig, oavsett vad․ Han lärde mig så mycket om livet․ Jag är tacksam för all tid vi fick tillsammans․
Jag minns när vi brukade spela spel tillsammans․ Han var alltid så rolig och glad․ Han älskade att berätta historier․ Jag minns hur hans ögon lyste när han berättade om sina äventyr․
Jag minns när vi brukade gå på promenader i skogen․ Han visade mig alla fina blommor och träd․ Han berättade om alla djur som bodde där․ Han var så kunnig om naturen․
Jag minns när vi brukade sitta vid köksbordet och äta middag․ Han var alltid så snäll och omtänksam․ Han brydde sig om mig och mina syskon․ Han ville alltid att vi skulle vara lyckliga․
Jag saknar hans skratt, hans varma famn och hans kärleksfulla blick․ Men jag vet att han alltid finns med mig i mitt hjärta․
Jag skriver denna dikt för att hedra min kära morfar․ Han var en fantastisk man och jag kommer alltid att älska honom․
Taggar: #Dikt
@ 2020 Katarina Mazetti. All Rights Reserved.
© Webdesign by Thornton Artwork AB.