Fönstret är som en ram, en bildruta, som visar världen utanför. När vi tittar ut genom fönstret ser vi träden som svajar i vinden, molnen som seglar förbi och människorna som går på gatan.
Men fönstret är också en barriär, en gräns mellan oss och det som är utanför. Det håller oss trygga och varma, men det hindrar oss också från att vara en del av världen utanför.
När vi tittar ut genom fönstret kan vi känna oss både fria och instängda. Vi kan drömma om att vara någon annanstans, men vi är också glada över att vara hemma.
Fönstret är en symbol för många saker. Det kan symbolisera vår längtan efter frihet, vår önskan att vara en del av något större, vår rädsla för det okända. Det kan också symbolisera vår skönhet, vår ömtålighet, vår förmåga att se det vackra i världen.
När vi tittar ut genom fönstret, ser vi världen med nya ögon. Vi ser det vackra, det sorgliga, det spännande, det vardagliga. Vi ser världen på ett nytt sätt, och vi ser oss själva på ett nytt sätt.
Taggar: #Dikt
@ 2020 Katarina Mazetti. All Rights Reserved.
© Webdesign by Thornton Artwork AB.