Här kommer tjocka släkten

En dikt om beroende: En tankeväckande läsning

Har du någonsin tänkt på hur mycket vi är beroende av våra telefoner och datorer idag? Det är som om vi alltid måste vara uppkopplade, alltid kolla våra sociala medier, alltid vara tillgängliga. Det är en del av vår vardag nu, men är det verkligen bra?

Den här dikten handlar om det här beroendet, om hur vi lever i en digital värld som ibland känns som en bur.

En värld i fickan

Skärmen lyser, en liten värld i min hand,

En konstant ström av information, jag förstår ibland.

Jag scrollar och scrollar, timmarna flyger förbi,

Jag glömmer verkligheten, den som finns utanför mig.

Hur många gånger har jag glömt att äta, att sova, att vara,

För att jag är fast i den här världen, där jag alltid kan vara;

En ensamhet i mängden

Jag har tusentals vänner, men ingen att prata med,

Jag är omgiven av människor, men känner mig ändå ensam, ledsen.

Den digitala världen är som en spegel, den visar mig vad jag vill se,

Men den döljer också den verkliga världen, den som jag borde leva i.

En reflektion

Jag måste ta ett steg tillbaka, se på mig själv och mitt liv,

Jag måste sluta vara beroende, sluta vara en slav.

Den digitala världen är ett verktyg, men den ska inte styra mitt liv,

Jag måste ta kontroll, och leva i nuet, inte i den digitala världen.

Jag måste komma ihåg att den verkliga världen är vacker, att det finns så mycket att se och uppleva,

Jag måste komma ihåg att människor är viktiga, att det finns så mycket att ge och få.

Den här dikten är en reflektion, en påminnelse om att vi måste vara försiktiga med vårt beroende, att vi måste ta kontroll över våra liv.

Taggar: #Dikt

Liknande:

@ 2020 Katarina Mazetti. All Rights Reserved.

© Webdesign by Thornton Artwork AB.