Att förlora någon man älskar är det värsta som kan hända. Det är svårt att sätta ord på den smärtan, på tomheten som finns kvar. Men ibland kan dikter hjälpa oss att bearbeta våra känslor och minnas den person vi saknar.
När pappa försvann, kändes det som om en del av mig försvann också. Jag saknar hans skratt, hans varma kramar, hans visdom. Jag saknar att kunna ringa honom och prata om allt som händer i mitt liv. Jag saknar hans kärlek, hans stöd, hans närvaro.
Men även om pappa inte är här i fysisk form, lever han kvar i mina minnen. Jag ser honom i mina drömmar, hör hans röst i mitt inre. Och det är en tröst, även om det inte ersätter smärtan av att förlora honom.
Pappa, du var den bästa pappan man kunde önska sig. Du lärde mig så mycket, du stöttade mig genom allt. Du var min klippa, min trygghet, min bästa vän. Du kommer alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta.
Jag älskar dig, pappa. Och jag kommer aldrig att glömma dig.
Taggar: #Dikt
@ 2020 Katarina Mazetti. All Rights Reserved.
© Webdesign by Thornton Artwork AB.