Låt oss prata om Kivik, ett ställe i Sverige där det finns en massa stenar, monument och poesi. Det är lite konstigt, eller hur? Stenar och poesi, vad har de med varandra att göra? Jo, det är faktiskt mer komplicerat än vad det låter.
Kivik är känt för sina stenar. Det finns en massa stenar där, som är gamla och stora. De är som monument, byggda för länge sedan, och ingen vet riktigt varför. Men det finns en man som heter Kivik som försöker förstå dem. Han är poet, och han ser poesi i stenarna. Han ser hur de är placerade, hur de ser ut, och hur de är förbundna med varandra. Han ser att de är som en historia, berättad med sten.
Kivik tror också att stenarna rör sig. Han ser inte det med sina egna ögon, men han känner det. Han känner det i sin poesi. Han ser hur stenarna snurrar och vänder sig, som om de dansade i en gammal ritual. Det är som om han ser en annan värld, en värld som bara han kan se, en värld av stenar, monument och poesi.
Kanske är det inte så konstigt ändå. Kanske finns det poesi i allt. Kanske är det bara vi som inte ser det. Kanske är det som Kivik säger, att vi bara behöver öppna våra ögon och se med hjärtat.
Det är ett spännande sätt att se på världen, eller hur?
Taggar: #Poesi
@ 2020 Katarina Mazetti. All Rights Reserved.
© Webdesign by Thornton Artwork AB.